Konsekvenser av digitalisering, del 5

Sociala medier på företag/myndigheter

För att följa upp del 3 i serien av konsekvenser av digitalisering, och i synnerhet med koppling till det debattinlägg av Mathias Klang, som det refereras till, kommer här en reflektion kring användning av sociala medier på företag och myndigheter.

Klang talar i synnerhet om Twitter och dess roll som konversation. Bloggar når kanske inte upp till samma nivå vad gäller konversation, men de är ändå avsedda till att uppmuntra till dialog, dvs de är inte bara en megafon riktad utåt…. Därför är det relevant att ta till sig av det Klang uttrycker vad gäller myndigheters bloggande, och användande av sociala medier i övrigt. Men, det behöver inte vara så komplicerat som många gör gällande. I denna artikel kan man bland annat läsa om ett antal personer som, i rollen av privatpersoner, bloggar om jobbet. Det behöver heller inte vara ett nytt fenomen. I denna artikel från 2007 som handlar om Riksantikvarieämbetets satsning på K-blogg, och myndighetens ambition att bli öppnare och mer kommunikativ. De nämner själva på bloggen att:

Bloggen som verktyg kan användas till mycket, vi försöker att spegla vilka funderingar vi har i kulturmiljöarbetet och även tipsa om nyheter. Den främsta fördelen är ju att vi får en chans att nå och lyssna till en bredare krets än de vi till vardags pratar med. Kort sagt: Vi strävar efter att bli en mer öppen myndighet och få veta vad du tycker. Vi prövar också intresset för att använda små utsnitt ur våra enorma databaser genom att förpacka vår information, t ex så att den går att visa i Google earth eller i en GPS. Och hur ska vi lyckas med det här? Inom ”huset” jobbar vi med att utveckla synen på information med inriktning på att vi ska bli bättre på att göra kunskap och information mer tillgänglig för flera människor. Bloggen i sig ska bli en av flera kanaler där vi kan få respons på vad vi gör tillgängligt, är det i rätt form, rätt saker etc. Det är också viktigt att man tillåter att medarbetaren uttrycker sig fritt på ett sätt som inte alltid behöver stämma överens med myndighetens officiella hållning till 100%. Självklart kan man inte skriva vad som helst, man är fortfarande tjänsteman när man skriver. Här gäller det att ha fingertoppskänsla och en professionell syn på sina arbetsuppgifter. Medarbetaren bör även ha viljan att föra en dialog och bemöta/svara på eventuella kommenterar.

Det är fullt förståeligt att närvaron på olika former av sociala medier kan skapa bryderier kring hur myndigheten ska hantera detta. RAÄ håller en relativ pragmatisk syn på medarbetarnas roll, vilket återfinns i de avslutande meningarna i citatet ovan. RAÄ går heller inte lika långt som SKL gör i sitt förslag till checklista för sociala medier, utan har ett mer nyanserat förhållningssätt. Däremot är de fortfarande inte i närheten av den blog policy som återfinns hos Mr Green. En policy som är väl värd att läsa då den innehåller ett antal goda poänger.

Annonser
Det här inlägget postades i link, news, opinion, strategi och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Konsekvenser av digitalisering, del 5

  1. Mattias Esbjörnsson skriver:

    Ett inlägg på Computer Sweden debatt, med avsändare Microsoft. Handlar i huvudsak om sociala medier för att kommunicera internt, och såklart med bäring på Microsofts produktportfölj…

  2. Ping: Varför denna blogg kommer misslyckas | Tjänster och IKT

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s