Kommissionen om forskning och innovation

Kommissionens Reinhard Büscher blir intervjuad av innovationmanagement.se om lite olika saker: user-driven, innovation union och hur man når impact. Ursäkta att jag inte översätter alla ord, men det har sina poänger att behålla originalorden från Bryssel i detta sammanhang. På enheten jobbar vi nära dessa frågor och tror oss kunna läsa lite mellan raderna – och det är ibland nödvändigt för att förstå vad som faktiskt sägs. Här följer en möjlig tolkning av det som sägs i intervjun.

Delvis i motsats till det stora ramprogrammet, som bland annat kom till för att matcha fördelarna i en samlad marknad (som existerande i USA och Japan), så tar Innovation Union en lite annan utgångspunkt.

The question is no longer how to consolidate one European market through common R&D objectives and cross border cooperation. It is how to innovate practically in the market, quickly enough to maintain competitiveness and living standards under historically unique pressures.

I resonemanget kring detta hittas viss kritik, eller möjligen ett skifte i värdering, av den tunga satsningen på forskning. Man håller inte lika fast vid ”…belief that pre-competitive research, organized in a succession of ‘Framework Programmes’ was the key to competitiveness in the market.” Man är alltså mindre intresserad av forskning i sig utan mer intresserad av effekten av forskning (impact). Det kan synas trivialt, men betyder något om man det menar att forskning utan impact inte ska stödjas. Büscher poängterar ofta att för att nå ökad impact så kan man inte enbart utföra sin forskning i isolation. Man pekar på att forskningen behöver inrikta sig på större utmaningar och därför involvera flera aktörer. Det i sig kommer göra hela innovationsprocessen mer komplex och förutsätter att fler nivåer i systemet är engagerade. Det är inte längre forskning enbart på forskningsnivå utan också policy och användare behöver vara med, ”involve both the owner of the problem and those who might help them”. Jag ser en parallell till hur vi ser och har sett på IT. En syn är att satsningar på IT i sig är värda att göra och att detta mått är meningsfullt att tala om. Detta skulle då motsvara den första initiala synen som kom fram med ramprogrammen, ‘mer forskning’. Sedan kom nyanseringar av IT-satsningar som talade om att ställa krav, eller motivera IT genom förändringsarbete. De flesta håller till på denna nivå. En annan syn är impact, dvs ett fokus på nytta av IT-satsningarna. Det är först hos en användare (problemägare) som en IT-satsning kan visa sitt värde, och det implicerar att det också är här man ska mäta effekten och nyttan. Man kan kalla det användardrivet fokus.

För att fortsätta liknelsen så behövs även i detta fall flera nivåer vara inblandade för att man ska kunna nå impact. Som Büscher påpekar så kan det också innbära att man behöver bredda synen på vem som ansvarar för innovation management. Det kan med en sådan syn även inkludera medarbetare och upphandlande organisation. I intervjun öppnas det för det som vi i Sverige kallar medarbetardriven innovation, även om Bryssel verkar sakna ord för detta begrepp:

There is much creativity in a company that is often not exploited and we cannot afford to let that happen in future, it is a human resource problem and my regret is it is not being addressed as it should. In the future, we can rely less and less on a stream of young people revitalising companies.

Annonser
Det här inlägget postades i strategi och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s