Ta med egen dator till jobbet?

BYOC – bring your own computer (to work). O’Reilly har en läsvärd artikel om detta laddade ämne. Det är känsligt för organisationer att ta i en fråga som denna, då man har att balansera starka åsikter från sina anställda med bestämda krav från den egna IT-avdelningen.

Technology developments over the years have made software more hardware agnostic, such as the introduction of the web browser and Java. Personal computers have largely become commodity items and their reliability has significantly improved. Yet, despite these events, bringing your own computer (BYOC) to work has remained an elusive goal.

För många professionella användare av IT så är den fysiska datorn inte bara en låda. Vilken dator och vilken mobiltelefon man har är delvis en avspegning av ens person, samtidigt som det ofta finns olika slags värden kopplat till produkten. Ett exempel: att använda Linux som operativsystem är ett val som ligger djupt hos vissa personer. Det kan handla om egenkontroll eller en tro på öppen källkod. Det handlar mycket om ergonomi, om att ställa krav på rätt funktionalitet – detaljer i detta avseende är långt mer än småsaker.

Varför ser man så få Svenska exempel inom detta område, när vi som IT-land ligger i spetsen inom så många olika områden? Ett möjligt svar är att det  handlar om ansvar för arbetsmiljö och ekonomi. Organisationer anställer personer och har därmed också skyldighet att hålla med redskap för arbetet, samt att lagen (inom det offentliga) kräver att upphandlingen av redskapen sker på rationellt sätt. Underhåll och stöd för redskapen är ofta betydande, inte sällan överstigande inköpskostnaden. Det kräver att man funderar på kostnader över lång tid. Att hantera IT i stor skala har länge varit en lönsam strategi.

Anställda är på sin fritid ”vanliga” användare av datorer och teknik. Användningen utanför det professionella färgar oss mer än vi inser. Skugg-it kallas fenomenet, att anställda (ofta mot regelverket) tar med professionell teknik hem, men också tar med konsumentteknik till jobbet. Nokias CIO, John Clarke, inser att situationen är konstig, när man känner sig befriad när man använder it hemma, men begränsad när man använder (nästan samma) it på jobbet:

När någon går till jobbet innebär det inte att han inte längre kan vara konsument. […] Det borde finnas mer möjligheter att använda it på jobbet.

Att detta är vanligt märks främst inom mobiltelefoni. Det är vanligt att anställda hellre använder egen mobil än jobbets. Ett exempel: man ser ofta personer använda en iPhone trots att den modellen inte finns bland de officiellt valbara mobiltelefonerna i organisationen.

Det finns flera anledningar att tro att frågan om IT-verktyg på jobbet kommer att ändras. Vi har sett en liknande sak ske med (tjänste)bil och lunch(kuponger), även om den parallellen är aningen långsökt. Där har skiftet gått från att ha varit betald av företaget till en fråga för den enskilda personen. Skiftet är möjligen inte aktuellt för alla slags organisationer. Först kommer det ske hos nya företag, som enkelt redan från början kan göra alla dessa val utan att behöva ta hänsyn till en existerande infrastruktur.

Här är några trender som ger anledning att tro att en förändring kommer på sikt:

  • Vi betraktar sedan flera år själva arbetsplatsen som bara ett av flera alternativ; redan idag jobbar många delvis på stan (café, bibliotek etc), hos kund, eller hemma. Detta luckrar upp vad företaget förväntas stå för.
  • Utbildning på företagens IT-verktyg kommer ske på ett mer distribuerat sätt. Man ser på instruktionsfilmer på nätet, man chattar online med supporten, man läser en FAQ på intranätet och man har kanske en wiki för sina användargrupper. Traditionell utbildning på verktyg sker mer på användarnas villkor.
  • Verktygen på arbetsplatser blir mer standardiserade, även de områdesspecifika. Webben i sig är ofta plattformen, HTML(5) kodningen. När detta sker på rätt sätt (genom implementering på webbstandarder) så finns det endast krav på att man ska använda en fungerande webbläsare. ‘software becomes hardware agnostic’ sägs ibland. Nu blir det mer ‘services becomes software agnostic’. 
  • När epost, dokument och kommunikation flyttar till molnet blir man oberoende av en egen infrastruktur.
  • Trycket på ökad mobilitet gör att IT-verktygen blir mer och mer lika tjänster. Det handlar om access till verktyg på enklare sätt än idag (vilket ofta sker via VPN-tunnlar eller liknande starka skydd).
  • Ett skifte i synsätt. IT ska inte skära kostnader, utan generera intäkter.

Inget av ovanstående gäller om säkerhet står överst på listan.

Annonser
Det här inlägget postades i opinion och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s