Vad vi kan lära från Super Bowl

De flesta svenskar har aldrig sett Super Bowl (finalen i amerikansk fotboll). Det finns ändå några intressanta saker att ta upp så här ett par dagar efter finalen. En slutsats är att det inte handlar om finaldagen utan snarare om veckan innan och veckan efter – i alla fall om vi talar om reklam och sociala medier.

Det mest omtalade kring Super Bowl är de påkostade reklaminslagen för denna tv-sändning, mer än själva spelet faktiskt. Ett berömt exempel är Apples lansering av MacIntosh i en variant av Orwells 1984. 30 sekunders reklaminslag kostade i år 3,5 miljoner dollar. Eftersom reklamtiden är extremt dyr så talar man numera om vikten av en s.k. ”soft launch”. Det innebär att man visar delar av sin dyra reklam långt innan, när sändningstiden är betydligt billigare, så man kan få ut ännu mer uppmärksamhet under själva Super Bowl. Att enbart köra sin reklamfilm på finaldagen gör man inte längre. Man hade fler än 30 miljoner views på YouTube innan Super Bowl detta år, vilket säger lite om vikten av en soft launch.

Det finns något att lära av hur sociala medier fungerar i detta sammanhang som går att ta med sig till andra områden.

It is this initial attention that creates engagement. Engagement leads to discussion. Discussion leads to conventional media coverage. Conventional media coverage leads to more views, impressions and distribution of the campaign

Företagen döljer inte att för att åstadkomma detta så återanvänder de tydliga varumärken, kända illustrationer och andra populärkulturella referenser – som de obegripligt populära vampyrerna. Man argumenterar att, with recognition comes response. Denna film för Honda visar tydligt vad det handlar om. Man använder en filmreferens för att knyta an till publiken, i detta fall karaktären Ferris Buller som nu (igen, 26 år senare!) skolkar från jobbet för att göra roligare saker.

Att man planterar en #hashtag i anslutning till reklamen för att kunna följa upp på Twitter är närmast en självklarhet. Det är intressant att se hur man följer upp det som sker i sociala medier under ett sådan event. Jag gillar de många olika sätter att försöka visualisera aktiviteten. Som vanligt är NY Times bäst i klassen med sitt försök att visa vilka spelare som är hetast. Elegant och tydligt.

ESPN mentions of NFL

Google har bloggat om Super Bowl från sitt perspektiv. Man redovisar bland annat mesta sökningarna under sändningen. Som sagt, själva matchen är inte alltid i fokus hos publiken.

  1. Madonna
  2. Halftime show
  3. Patriots
  4. Tom Brady
  5. Giants

De konstaterar vidare att tittarna använder mobiler och webbplattor i långt större utsträckning än tidigare, under sändningen alltså. Av alla relaterade sökningar kom 41% från just sådana mobila enheter (mot 25% förra året).

Det finns många fler försök att visualisera attityderna och antalet tweets kring olika varumärken. Brandwatch är nog en av de mest ambitiösa, med interaktiv grafik och en mängd olika parametrar. De ställer sig själva frågan ”can the impact of ad-spend be measured by online buzz?” Man kan notera att det är ganska liten andel tweets som är positiva i deras visualisering. Intressant att notera är att vissa varumärken blommar upp ett bra tag efter själva lanseringen.

superbowl_brandwatch.jpg

En annan visualisering, Superchatter, av Colle+McVoy försöker visa tweets på en tidsskala, i samband med när vissa saker händer. Till exempel, hur ser tweets ut när Madonna gick på i halvtid? Deras visualisering är ganska resurskrävande och tar tid innan den laddar. Där kan man se att Giants enkelt slog Patriots (inte bara på plan alltså), att drycker vinner över mat, att Doritos är överraskande stort, att vårt eget H&M statsade stort ihop med kalsong-Beckham och lyckades ganska väl.

super_chatter.jpg

Vad är då slutsatsen i detta rekordlånga inlägg? Jag tror man kan observera några generella saker i allt detta, som även spelar roll för när vi själva skapar konferenser, app-tävlingar eller andra events. Det finns anledning att se över hur vi – med andra medel än direkta – kan skapa följare innan själva aktiviteten. Där finns det genvägar att ta, och som inte har med själva kärnan i aktiviteten att göra. Exempelvis, att använda andra etablerade referenser för att skapa engagemang. Igenkänning i sig är här en faktor. Det kan förefalla som tråkig ”spin” och ett missbruk av lojalitet men jag tror att det går lösa utan att göra för stora avsteg från huvudämnet. En annan slutsats är att bättre följa upp och analysera omedelbart efteråt för att kunna förlänga insatsens värde. Jag ser mycket få sådana analyser, annat är de som på enklast möjliga sätt räknar tweets. En viral effekt kan vara trevlig i sig men om det också finns en förståelse om spridningen görs med positiva inslag så vore det betydligt mer värdefullt. Då fungerar nog denna slags interaktiva visualiseringar långt bättre än ren statistik.

Annonser
Det här inlägget postades i opinion och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s