Crowdfunding för demokrati

I NY Times skriver Robert J. Shiller, professor på Yale, lite om historiken kring hur Wall street utvecklades. Han gör en koppling till det som nu sker inom Crowdfunding, som faktiskt är en del av The Jobs Act (Jump-start Our Business Start-ups) som president Obama signerade förra veckan.

Shiller beskriver hur en reglering på 1800-talet kring finansiering (begränsning av risk för den som investerar) möjliggjorde investeringar i företag, och att detta gav upphov till det moderna sättet att investera i bolag.

Consider Wall Street in 1811. It wasn’t obvious then, but worldwide economic growth received a major boost that year from a New York law that allowed anyone who satisfied some minimal requirements to set up a corporation, with limited liability. The law turned out to be one of the most socially productive pieces of modern financial history.

By clarifying that shareholders would never be personally liable for a corporation’s debts, the New York law would allow investors to hold a diversified portfolio consisting of many stocks. That wasn’t feasible without first establishing limited liability, because of the risk that a lawsuit involving any company in the portfolio could bring a major personal loss. The New York law, proven successful, was copied globally. This created a pool of investors for which investment bankers could place shares.

Man hoppas på att Crowdfunding i sig själv ska vara en innovation med möjlighet att skapa ett bättre fungerande finansiella system; mer demokratiska menar artikeln.

The essence of finance is that contracts should benefit all parties. We may be able to revise our entitlement programs, creating them in a more refined way, using data and analysis to account for the life situations of individuals while still retaining the simple concept of fairness.

Likewise, financial innovation can make our responses to catastrophes more intelligent. It can channel our gambling impulses into something more constructive. It can make speculative bubbles less of a problem, and help make prices in financial markets better reflect fundamental information.

As in the examples of crowdfunding, limited liability and small-business loans, financial professionals can better direct creative energies on longstanding problems that are lamentably neglected today. And they may be able to focus specifically on problems specific to the very poor.

Publicerat i Open Innovation | Märkt , , , | 1 kommentar

Att använda utmaningar för innovation

Utmaningar är kanske modeordet för 2011/2012, hos vissa företagsledare men framförallt hos offentliga aktörer och politiker. Man menar dock helt olika saker med det ordet.

VINNOVA lägger betydande kraft på Utmaningsdriven innovation (UDI), och argumenterar för att utmaningar driver innovation och tillväxt i Sverige. Man har identifierat fyra samhällsutmaningar (Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara och attraktiva städer, Informationssamhället 3.0, Konkurrenskraftig produktion) där Sverige bedöms ha förutsättningar för internationellt ledande innovationskraft. Man möter utmaningarna genom att ge stöd för bred samverkan mellan företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentliga organisationer.

En annan tolkning av begreppet utmaning kommer från Norrköping. Där har man lanserat utmaningen Hus söker hiss – man försöker hitta innovativa lösningar på problemet med avsaknaden av hissar i flervåningshus. Det finns många flerfamiljshus som bara har trappor, vilket är besvärligt om du har gamla ben, sliter med tunga kassar, drar på en barnvagn, eller använder rullstol. Som utmaning är detta vldigt tydligt – det finns existerande hus som skulle behöva en lösning, det finns bolag som står redo att implementera en bra idé, det finns intresseorganisationer som vill se detta problem löst. Det är kanske också en samhällsutmaning, men på helt annat sätt.

Unilever har satt upp målet att fördubbla sin omsättning utan att negativt påverka miljön (eller snarare minska sin påverkan). För att åstadkomma detta har man definierat tio utmaningar som man söker lösningar kring, från externa aktörer. Det är en slags mellannivå på utmaningarna. Ett exempel som de kallar Amazing toothpaste: man vill förändra rutinerna kring tandhygien för  50 miljoner personer. Om barn t.ex. borstar tänderna med flourtandkräm två gånger iställer för en gång per dag så minskar tandproblemen med 50 %.

We’d be interested in working with partners who are developing ways to create a ‘wow’ factor in toothpaste, through new sensory experiences – taste, texture, even sound – new flavours, or new ingredients. This might mean a toothpaste that fizzes, or pops, or conjures a completely novel taste. As long as it leaves the mouth with a sense of freshness – and consumers will love it – we’d like to hear about it.

Publicerat i Open Innovation | Märkt , | Lämna en kommentar

Open Knowledge Festival i Helsinki

OKFestival, 17-22 september i Helsingfors ser ut att vara kanske årets mest intressanta aktivitet inom öppna data, på våra breddgrader i alla fall.

[I en bisats vill jag passa på att nämna hur olämpligt det är att skapa en egen lösning på hur länkar ska fungera på webbsidor. OKFestival visar just detta: man har valt att inte ha underline eller en färg för länkar, utan istället fet stil. Man använder för övrigt ofta fet stil också för text som man vill betona. Som läsare försöker man lista ut var länkarna är på deras sajt…]

Det blir en kombination av ”Open Knowledge Conference” och ”Open Government Data Camp”, vilket borde vara intressant för båda typerna av deltagare – jag tror något bra borde komma från att beslutsfattare möter återanvändare av data. Även om de flesta deltagare på en sådan aktivitet nog står på ”samma sida” i debatten så finns det i alla fall luckor att fylla.

Vill man föreslå ämnen eller en egen presentation så är deadline 20 april.

The event will focus on the value that can be generated by opening up knowledge, the ecosystems of organisations that benefit from and participate in sharing, and the impact that open knowledge can have in our societies. What kinds of new professions, ideas and community initiatives can emerge within our governments, markets, networks and neighbourhoods as a result of these engagements?

OKFestival will experiment with new forms of collaboration, new workshop formats and new forms of participation. It’ll bring together civil society representatives, programmers, data wranglers, designers, students, members of government and local communities for a week of building new things and sharing great ideas.

Publicerat i event, Open Innovation | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Att öppna upp data kräver också andra insatser

Finska institutet i London har gjort en grundlig genomgång av hur bra insatserna på öppna offentliga data har fungerat i UK. Man har, med svenska mått, varit ganska aggresiv i sin vilja att öppna upp, speciellt kring ekonomisk redovisning i det offentliga (central government expenditure data).

Det är omfattande analys (+120 sidor) men som är väl värda en genomläsning av den intresserade. Man kan notera att analysen inte är helt nöjd med utfall och att man menar att man måste göra många parallella insatser för att man ska kunna leva upp till löftet med öppna data.

The key findings can be listed as follows:

  • Key to benefits is the quality of user engagement
  • Open data and its objectives should be addressed as a part of the freedom-of-information continuum
  • The decision to emphasise the release of expenditure data was not ideal: governments do not know best what kind of data people want to have and should aim at releasing it all
  • Leadership, trust and IT knowledge are crucial, not only political leadership but within organisations too
  • The social and democratic impacts of open data are still unclear and in future there is a need for sector-specific research

 

Publicerat i Open Innovation | Märkt , | Lämna en kommentar

Återanvändning/remix

Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga biblioteket, skrev ett Försvar för återanvändning av digital text ett tag sedan. Artikeln ställer frågan vad det innebär att vara kreativ när det redan finns ett överflöd av text, ljud och bilder – är det att återanvända text, eller är det att skapa ny text som är av relevans? Vad har mest värde? ”Webben flödar ju över av text så varför skriva mer?” frågar sig Snickars och pekar på att själva hanteringen kanske nu står före skapandet av mer information.

Det är ingen solklar fråga, definitivt inte en med tydliga skiljelinjer. Här finner vi, till exempel, inslag som retweets, bloggflöden som sammanfattar och filtrerar (aggregerar) andra flöden, delade länkar (share) i Facebook, Pinterest etc. Vem som skrev nyheten i orignal är det sällan något som vet eller ens bryr sig om. Skillnaden mellan en retweet jämfört med att skriva en ny tweet är av mindre intresse.

Kopieringen sker ofta genom byte av format. Det är lite som fotografi, som kopierar den värld som den fångar bilden från. Ett foto är en föreställande och kopia av ett ögonblick, men i nytt format. Sedan finns det så klart olika grader av transformering i kopierandet, något som en del vill kalla kreativitet och som möjligen skulle skilja på på meningsfull kopiering och ful-kopiering (utan nytt värde). Jag vet inte om det blir en klar definition på vad som är eftersträvansvärt, då värdet alltid bestäms av mottagaren och inte avsändaren.

Denna bild är ett fotografi av ett fotografi av Robert Polidori, som tagit sin bild stående på Versailles och riktat kameran mot en målning av Napoleons intåg i Berlin. Mitt fotografi togs på en utställning just i Berlin.

Inte minst detta att agera som mänskligt och subjektivt filter är ett betydande bidrag till kopieringen. Filtret kan, i nästa led i kedjan, addera värde kring vad man kopierar och på vilket sätt. Jag är själv aktiv inom en viss musikgenre och agerar filter genom att välja ut och sätta ihop en samlingsskiva varje månad. Att filtreringen handlar om nyanser och att addera värde lager-på-lager visas av att många låtar i mitt urval i sin tur är covers, remixer och kopior på andra låtar. Vilken musik som helst är i sig självt en kopia, då den bygger på tradition, upprepning och externa influenser. Är det då framförandet, hantverket, eller den unika sammansättningen/sammanhanget i lyssningsögonblicket som är originalet, och var går gränsen mellan remix och kopia egentligen? Johan Ronström skriver om en postdigital musikupplevelseskala:

…mellan 1 och 10, där 1 är (en exakt reproduktion av) ett tidigare framförande, och 10 är något helt nytt, aldrig tidigare hört. Givetvis kan man aldrig nå vare sig 1 eller 10.

Några tankar finns i artikeln som också är relevanta ur vårt eget perspektiv, innovation och tillväxt:

Hur man bäst främjar nytänkande och innovation i den digitala domänen är förstås en återkommande tvistefråga; den senare termen figurerar till exempel 30 gånger i regeringens nya digitala agenda – kopiering nämns inte alls. Ändå kopierar vi alla hela tiden, och det finns förstås också en rik litteratur-, musik-, medie- och konsthistoria kring appropriering, upprepning och återanvändning.

Jag vet  inte vad detta leder till. Kanske att allt är en remix? Det finns en bra video (15 minuter) på detta tema, Everything is a remix, av Kirby Ferguson. Rekommenderas. Jag gillar speciellt den historiska tillbakablicken över varför vi talar om kopior och varför vi ofta försökt hindra kopior.

Publicerat i opinion | Märkt , , | Lämna en kommentar

Crowdfunding, it för företagande och politisk handling

Sverige är från nationellt perspektiv inte så snabbfotad med att  hänga med i de förändringar som it och internet driver fram. Det kan handla om att ställa om skolan så att den använder teknikens nya pedagogiska möjligheter med att vägleda, tydliggöra framsteg och göra läxan mer attraktiv eller om att revidera antika registerlagar som sinkar möjligheterna till vidareutnyttjande av elektronisk offentlig data.

Det handlar också om möjligheter för nya typer av företag och företagsutveckling. Svenska företag har varit framgångsrika på app-marknaden, men det satt långt inne innan Skatteverket i november 2011 införde en övergångsregel för att svenska apputvecklare skulle slippa att behöva betala skatt två gånger. Så sent som för en vecka sedan lyckades Resolution Interactive AB undvika konkurs genom att Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och Skatteverkets beslut.

I USA är det däremot tydligt att it är en central drivkraft för att förändra företagande. När problemet uppstår att lagen inte är tillräckligt fördelaktig för företag som söker delfinansiering över internet är man inte sen att agera. Crowdfunding bedöms vara ett allt viktigare instrument för tidig och riskdelad investering i små företag. En lagändring backas massivt upp med 380 röster mot 41 i USA:s representanthus och Obama väntas snart göra detsamma.

Publicerat i Open Innovation | Märkt , | 2 kommentarer

Humor eller utslag av utmattning

Inte ett till inlägg om att ytterligare en webbtjänst köpts upp och att ägaren hjular hela vägen till banken! Nej, det ska det inte bli. Tjänsten, i alla fall, heter mashable och, tror jag, gör någon slags nyheter av nyheter; sociala nyheter av det som händer i och runt sociala media, grovt förenklat.

The Guardian skriver om detta uppköp med oväntat inslag av humor. Är det bara ett utslag av humor, eller är vi nu så trötta att vi inte längre ens orkar höra om dessa uppköp? Trivial men bra läsning i vilket fall som helst.

Publicerat i news | Märkt , , | Lämna en kommentar